Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margareta i Kumla, av Em. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AkeRnareEa & JK mma
”
lag.” Rosén sysslade icke, som en del finska pietister, med det sataniska.
Då frågan om omedelbara uppenbarelser var före inför Stockholms kon-
sistorium, spörjer han konsistoriet, som hävdat den gamla meningen, att
sådana vore djävulens verk, varför icke fast mer Guds ande kunde in-
giva goda drömmar och uppenbarelser. Det var i detta sammanhang
Rosén uttalade de märkliga och betydelsefulla orden:
Vi tro, att Gud är oss närmare, starkare och klokare än satan.
Det är ett av de största ord, som uttalats i vår religiösa historia, och
de betyda en helt ny epok i lutherdomens historia. Det är i denna nya
religiositet en ojämförligt starkare visshet om Gud, hans närhet, hans
verkliga väsen och makt än i reformationstidens tro.
Även i Närkes religiösa historia i senare tider har den religiositet,
som en gång blomstrade i Riseberga kloster, visat sig leva, om än i
nya former. Margareta i Kumla har fått sina efterföljare. Upp till
Närke nådde på 1840-talet Smålands märkliga roparrörelse av ekstatisk
natur. Dess botpredikan påminde i mycket om Margaretas.
Under senare delen av 1800-talet och efter sekelskiftet hava mäktiga
religiösa folkrörelser gått genom Närkes bygder, men nu omsider på
protestantisk grund. Nära dess gränser föddes i Nora den märkliga evan-
gelisten och apokalyptikern F. F. Fransson, som efter sin hemkomst från
Amerika från början av 1880-talet med framgång verkade även i Närke
och medverkade till grundläggningen av Helgelseförbundet, vars anda
och verk blivit karakteristiskt för Närkes religiösa folkliv. Från 1906 å
1907 framträder i landskapet med Örebro som medelpunkt den moderna
pingströrelsen som ett nytt äkta skott på den urgamla folkreligiositeten
med medeltida anor i sitt innersta väsen. Vi se åter det visionära, det
apokalyptiska och halvt ekstatiska träda fram och dominera i den folk-
liga tron.
Jag skulle icke vilja påstå, att detta är mera typiskt för Närke än för
något annat landskap, liksom det icke heller är något för vårt folk
utmärkande mer än för andra. Man finner detta drag hos skilda högre
religioner och hos skilda folk. Men man skulle kunna säga, att det
under de sista århundradena givits ett och annat i Närkesbygdernas reli-
glösa liv, som säger oss, att det tvivelsutan funnits resonans hos land-
skapets folk för den mystiskt inriktade religiositet, som helt visst drog
in i Riseberga kloster, länge behärskade dess liv och influerade på land-
skapets inbyggare. :
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
