Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lynnet, som alltjämt kan anses synnerligen träffande. »Det är att
likna vid en bäck, hvars bölja flyter fram så sakta, att man knappt
märker, om den ens rör sig. Ställer sig något större hinder i bäckens
väg, så böjer den sig vackert åt sidan, men kommer ändock
slutligen till målet. Så är ock Lappens lynne: stilla, fredligt eftergifvande.
Frid är hans valspråk; om frid är hans första fråga, frid är hans
af-skedshelsning, frid hans allt (varvid ett uttryck hos Jacob Fellman
omskrives) — En skönare skatt kan väl knappt egas än det
fridfulla lugn, hvaraf Lappen är i besittning. — Han fordrar blott, att
icke blifva rubbad i sina gamla sedvanor eller på något sätt
ofredad».
Enligt Fellman är det dock företrädesvis »Enarebon som i högsta
grad är fredsälskande och hyser from vördnad för öfverheten».
Också den utmärkte iakttagaren Göran Wahlenberg uttalar sig i
samma riktning om Enarelapparna: »de berömmas af ortens
Tjenst-män på det högsta för deras dygd. Domaren reser genom
församlingen blott hvartannat år, hvarvid alldeles ej några tingsmål
förefalla, utan domboken är och förblifver alltid tom: tvistmål afgöra de
sinsemellan på sina bya-ting, och brottmål förefalla aldrig.»
Den minutiöse lappforskaren G. v. Diiben anser, att »deras
godmodighet föranleder, att fiendskap, långvarig nämligen, så sällan
eger rum mellan Lappar» samt att »godmodigheten säkerligen är
anledningen till, att Lappen i allmänhet behandlar hustrun väl».
Lillienskiold, vilken lärde känna finnmarkslapparna under den
tid — slutet av 1600-talet — då han var landshövding på
Ward-öhus, karakteriserar dem med följande ord: »Foruden finnernes
gavmildhed er de fleste aff en aerlig humor imod deres Ovrighed med
aerbodig frygt og kjaerlighed, villig og flitig i deres slaeb, hvorimod
de dog gjerne vil roses.––En begjerlig nation efter nyt at vide,
arbeidsom og derhos haardfor baade i at faste ved lang tid som til
megen travail og kulde at utstaa.»
Professor K. B. Wiklund skriver (»Lapparna i Sverige»):
»Lapparna äro vanligen glada, vänliga och godmodiga människor, och
- man torde från dem medföra behagliga minnen av sympatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
