- Project Runeberg -  Lapplynne /
201

(1922) [MARC] Author: Johan Evert Rosberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som en längre tid levat bland lappar och levat såsom lapp. Läsaren
må själv draga facit av det sagda.

Att såsom den eljest så framstående skildraren Castrén, vilja
jämställa lappar och finnar, att säga, att »själsverksamheten är
gemensam för bägge men hos Lappen mera dvärgartad än hos
Finnen,––-som skulle Lappen vara Finnens svagare broder», är enligt

min tanke icke träffande. Lappen är individuell såväl till lynne som
i verksamhet. Men där han bor bland finnar, påverkas icke blott
seder och tänkesätt utan småningom även läggningen av den
starkare rasen, i synnerhet där också fysisk blandning äger rum.
Alldeles som Castrén själv säger, att på Kolahalvön »det Lappska
skaplynnet lidit mycket genom invånarenas beblandning med Ryske
Karelare samt den Ryska national-karakteren intryckt
omisskänneliga spår i det Lappska lynnet».

Om något folk vinner vid närmare bekantskap, är det lapparna.
Vid ens första beröring med dem verka de ociviliserade, ja, till och
med frånstötande och motbjudande, men man intages snart
alltmer av deras angenäma egenskaper och slutar med att bli lappvän.
Så har det gått många lappkännare och så har det gått författaren.

Jag kan icke undgå att känna en varm våg i bröstet, när jag
erinrar mig mina vänner bland sameh, när deras milda, mjuka
hälsningsord genljuda i mina öron, när jag tänker på stämningsfulla
stunder i kåtor eller vid lägereldar, då hjärtana öppnades och vi
icke mera voro representanter för två vitt olika raser, utan stodo
människa emot människa.

Huru mycket har icke syndats mot lapparna, bara för det .
människan i sin självtillräcklighet förutsätter samma själsliv hos
andra som hon känner inom sig själv! Prästerna förstodo icke
lapparnas religion och deras trängtan efter högre, goda makter. De
bjödo dem helvetesläran och djävulen i ersättning. Knektarna
förstodo icke lapparnas motvilja mot att dräpa, och lagkarlarna ha
kanske minst av alla förstått det lapska kynnet. Uppvisa en enda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:22:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rjelapp/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free