Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lag eller förordning, där man främst tagit hänsyn till landets
ursprungliga bebyggare! Vrånga lagar och partiska domare ha
mångenstädes förstört lapparnas trevnad samt gjort dem
misstänksamma och listiga.
Och Gud bevare oss för lapparnas vänner! Lundbohm skriver i
företalet till »Muittalus Samid Birra»: »Man ställde bondkulturen
högre än nomadkulturen, och så försökte man att höja, att
civilisera lappen, att göra honom boklärd och att befria honom från det
hårda och mödosamma lifvet i vildmarken. Kunde han icke
avpassa sig efter de nya förhållandena, så finge han vika för den
framträngande bonden, det var hans eget fel och han fick själf ta
följderna. — Men lappen kunde icke, och ändå ville han ej dö. Han
drog sig längre upp i fjällen och slöt sig ännu närmare till naturen;
hans smidighet endast ökades af svårigheterna och hans lifskraft
växte».
Lundbohm har varit den förnämste förkämpen för strävandet att
atergiva lapparna åt naturen. Vi inrätta naturparker för att skydda
växter och djur. Varför kunde vi icke skydda människorna? —
Japanerna ha gjort början genom att »fridlysa» ainofolket på nordliga
Jesso och Kurilerna. — Icke för att här uppe ha ett större Skansen,
dit nyfikna turister kunde komma för att titta, utan för att
lapparna ha rätt att fordra att få leva ostört i sina fäders land, bland
sina egna fjäll. Naturen har påtryckt dem sin prägel, enligt mångens
mening en högst sympatisk prägel; den skola vi icke förvanska.
Vi skola icke av de fria fjällnomaderna skapa s. k.
sockenlappar, fattiglappar, vidriga tiggarlappar.
För ungefär halvtannat decennium tillbaka samlades några
lappvänner och för Lappland intresserade personer i Helsingfors
till ett aftonsamkväm efter ett föredrag av fru Demant-Hatt. Jag
hade där ett andragande, vars ordalydelse jag ej mera erinrar mig,
men vars innehåll var ungefär följande:
— Den tid skall komma, när även lapparna, vilka så länge
lidit under nationellt förtryck, skola vakna. Tills vidare vänta de
på sin förlösare. Även lapparna måste följa med sin tid, även de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
