Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
var omsider i ännu högre grad korrumperad än LXX,
innan dess återställelse genom Origenes inträdde. På
uppdrag af den romerske biskopen Damasus ’) företog
derföre Hieronymus år 382 uti Rom en granskning och
bearbetning af densamma. Som emellertid till Hieronymus’
karaktär hörde nog mycken rädsla, att af det rykte om
ortodoxi, som han hade vunnit, lida någon minskning,
och för att undgå nödvändigheten af sådana ändringar,
som skulle berott af försummad textkritik, lade han med
flit till grund för sitt arbete blott sådana handskrifter
(codices), "qui 11011 ita multum a lectionis latinæ
consue-tudine discreparent," och hvilka följaktligen måste hafva
äfven för Vetus Latinus legat närmast till grund.
Dessutom förbättrade han blott der, hvarest meningen tycktes
göra det alldeles oundgängligt, och lemnade de mera
for-mela förbättringarna alltför mycket å sido. Sålunda
förbättrade han först den latinska öfversättningen af N.
Testamentet. Derefter bearbetade han på den nämde
biskopens begäran först Psaltaren, och detta i tvenne
särskilta omgångar. Till grund för bearbetningen lades
nemligen först den vanliga texten af LXX. Frukten af detta
företag var Psalterium Romanum, som så blifvit benämdt,
emedan det i romerska kyrkan varit det företrädesvis
använda ända intill Pius V:s tid (1566—1572). Derefter
företog han åter Psaltaren till bearbetning, men denna
gång med den liexaplariska, med Origenes’ kritiska tecken
försedda texten till grund. Och af denna bearbetning
framgick Psalterium Gallicanum, som erhöll detta namn,
emedan det först i Gallien kom i bruk och der blef det
mest använda. Efter Hexapla ämnade Hieronymus lika-
autem interpretes nullo modo. Ut enim cuiquam primis fidei
tem-poribus in manus venit codex græcus, et aliquantulum facultatis sibi
utriusque linguæ habere videbatur, ausus est interpretari.
’) † 384.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
