Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
derkastas, på denna tid en särskilt och utomordentlig
betydelse.
4. Af allt, som det uppenbarade ordet innehåller, torde
det emellertid icke finnas något, hvaröfver så mycken
be-spottelse hopats, som innehållet af denna Jona’s bok. Och
orsaken har varit, att det öfvernaturliga och derigenom
för menniskonaturen alltid förargelseväckande här tyckts
framkomma alltför öfvernaturligt, alltför ohölj dt och naket.
I alla tider har derföre rationalismen af detta stycke velat
göra en myt, eller allegori. Att åt detsamma anvisa en
plats bland myterna, liar man tyckt sig ega en särskilt
anledning deruti, att den gräkiska mytologien skulle hafva
ett och annat med det om Jona’s vistande i fiskens buk
sagda lika och öfverensstämmande. Just i närheten af det
ställe, hvarest Jona steg om bord, för att fly undan för
Herren, och der det ifrågavarande undret säges hafva
skett, finnes en klippa, vid hvilken en ätiopisk
prinsessa Andromeda, till straff för modrens högfärd, skall,
enligt en gräkisk myt, hafva blifvit fastsmidd, för att
gifvas till pris åt ett denna trakt förhärjande hafsvidunder,
från hvilket hon dock af Perseus skall hafva räddats.
Och jemte denna saga finnes en annan, som tyckes komma
det om Jona sagda ännu närmare. Om den trojanske
konungen Laomeclons dotter Hesione förtäljes nemligen, att
hon skulle blifvit prisgifven åt ett hafsvidunder, men att
hon från detsamma befriats af Herkules, som dervid sprang
in i dess käftar och i dess inre tillbragte tre dagar och
tre nätter. Ur dessa myter menar man nu, att det
ifrågavarande, som om Jona säges, skall hafva fått sin första
upprinnelse. Men häremot anmärkes med rätta, att den
sistnämda myten, hvilken här skulle företrädesvis komma
i fråga, ifrån begynnelsen icke innehållit något om ett
Herkules’ vistande i odjurets inre, och att den först
sednare af Lykofron, eller dennes uttolkare Tzetzes, skall
hafva fått detta tillägg. Och då Lykofron lefde först på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
