Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
187
namnet "Eodgag eller o Ugeig. Den sednare benämningen
är liktydig med den förra. Ty uttrycket ]hsii, o iegsvg,
användes y.az tt-nyrjv om Esra. Uti denna Esras bok
innehålles historien om templet och tempelgudstjensten ifrån
konung Josia, hvilken efter det förfall, som under
afgudiskt sinnade konungar på 900—600-talet inträdde, blef
dess återupprättare, vidare om templets förstörelse
genom Kaldäerna och dess återuppbyggande genom
Seru-babel och Esra. Denna historia utgör påtagligen en
bearbetning af Krönikeböckerna, den kanoniska Esra och
Nehemia, sådana dessa böcker förekomma uti LXX. Ett
visst mått af sjelfständighet förråder den dock, dels
derigenom, att den, k. 3: 1—5: 6, ur någon annan för oss
obekant källa införer en omständlig berättelse om
Seru-babel, dels derigenom, att den stundom i afseende på
tidsföljden, stundom i afseende på framställningens längd
eller korthet, samt i allmänhet genom ett renare och mera
flytande språk afviker från sitt original.
Templets återuppbyggande angifves i denna bok hafva
varit följden af ett löfte, som före Babylons eröfring
Cyrus och före dess återeröfring Darius skulle gifvit. Genom
denna alldeles enstaka och egendomliga uppgift tyckes
författaren förråda det vara sin tendens, att i Cyrus och
Darius för andra bland Judafolkets hedniska beherrskare
framställa tvenne utmärkta föredömen af gudsfruktan och
villighet, att såsom berättigad erkänna den sanne Gudens
dyrkan. Det är ock på grund häraf icke osannolikt, att
denna bok författats under det hårda förtryck, som de
syriska beherrskarne öfver Judafolket utöfvade, således
sannolikt i början af andra århundradet före Christus.
Författaren var måhända någon i Ägypten lefvande, i
gräkiska språket väl öfvad hellenist.
Boken har icke blifvit bibehållen vid sin fulla
integritet. Slutet fattas, i det skildringen är k. 9: 55 midt i
satsen afbruten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
