Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tack, kära Bengt, för din omsorg. Men... men ...
menar du då att... mamma skulle lämna oss och flytta
till Stockholm?»
»Ja, jag tänkte det,» svarade Bengt lugnt, »som jag
nyss sade, här blir hon ju så ensam, hon är ju för resten
gammal stockholmska, och jag tänkte mig, att de bägge
gamla skulle få det trefligt tillsammans. Jag föreställde
mig, att det skulle vara angenämt för din mor att till
sist få känna sig fri från ekonomiska omsorger.»
Est-r satt ånyo stum; hvarför kunde inte i stället moster
Marta få komma hit upp, så att mor och dotter ej
be-höfde skiljas åt, eller, om han verkligen hade en sådan
omsorg om hennes fattiga släkt, hvarför inte helt enkelt
gifva moster Marta ett litet årligt underhåll? Men hon
vågade ej säga ut hvad hon tänkte och kände.
»Ty du tycker väl ej att vi skola taga moster Marta
hit upp,» inföll Bengt hastigt, och det där kalla, ironiska
glittret, som gjorde hans utseende så försmädligt, kom fram
i den blick, hvarmed han fixerade Ester.
»Hvarför inte?» svarade Ester med osäker stämma.
Men hon skyggade ej för Bengts blick, hon mötte den djärf.t,
det dolda hånet däri hade ej undgått henne, och det
framlockade i hennes milda ögon ett uttryck af barnsligt trots.
»Hvarför?» upprepade Bengt, och ironien i hans blick
öfvergick i mörkt missnöje, »jag trodde att jag skulle slippa
säga dig det, jag trodde att du skulle bespara mig att
uttala ord, som måste låta hårda och osympatiska i dina
öron. Jag tänkte att du af dig själf skulle förstå, att din
mor och moster i mera än ett afseende skulle få obehag af
att bo i samma stad som du, och att det var af grannlagenhet
jag gjorde dig ett förslag, som kanske inte så många
svärsöner skulle ha gjort. Lifvet är nu en gång för alla
så, att det finns olika samhällsklasser och olika grader af
bildning, och när människor ur dessa bägge kategorier
tvingas ihop af omständigheterna, blir det icke de
högst-stående som förlora, utan de lägst, ty de få tråkigast.»
Ester kände hur sinnesrörelsen kom tankarna att
osammanhängande hvirfla omkring i hennes hjärna.
»Men jag kan ej skiljas från mamma,» var allt hvad
4. — De osynliga vägarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
