Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja’, jag var nog finkänslig att till och med vilja draga
försorg om hennes syster, en gammal mamsell, som jag aldrig
sett och om hvilken jag inte ens vet hvad hon heter. Jag
hade aldrig tänkt mig, att min hustru — om jag någonsin
gifte mig — skulle vara en ’högättad och högt bildad kvinna,
sådan som min mor — men för din skull gjorde jag våld
på alla dessa nedärfda instinkter. Och nu kommer den
kvinna, för hvilken jag offrat allt detta, och blyges icke
att anklaga mig för, att jag krossat hennes hjärta och dödat
hennes ’personliget’...»
Ester satt en stund tyst med nedslagna ögon.
»Det ät sant, att du gjort mycket för mig, Bengt,»
sade hon slutligen, »men du glömmer en sak: man lefver
icke af bröd allenast...»
»Nu vränger du återigen både mina ord och mina
handlingar. Det var ej bara bröd jag gaf dig — under låg
något ideellt, det mest ideella af allt — min kärlek, som gaf
mig kraft till alla dessa offer. Men det har du aldrig
förstått, !du har varit mera raffineradt högmodig än jag,
ty du har aldrig ens velat medgifvä, att det var något offer,
aldrig visat, och jag förmodar aldrig heller känt, någon
tacksamhet mot mig. Om jag icke vore för stolt, skulle
jag säga, att du krossat mitt hjärta med din köld och
din otacksamhet. Nu säger jag i stället: du har gjort
det kallt för dig...»
Ester satt ånyo tyst och kämpade med sig själf. I den
underbara, ljufva förnimmelsen af Guds kärlek, som smekte
hennes tankar och känslor, kunde bitterheten ej längre
lefva, den smälte nästan genast för den gudomliga värmen
i hennes själ.
»Bengt,» sade hon, i det hon reste sig upp och räckte
sin man handen, »om jag felat, om jag varit otacksam
och fordrande, ber jag dig af hjärtat förlåta. Jag vill
försöka bli en annan hustru åt dig nu!»
Bengt svarade ej genast Esters ord, hennes milda
stämma och tårade ögon förvirrade honom, så att hans
tankar liksom miste sin balans. Det flög igenom honom en
dunkel förnimmelse af, att äfven han borde bedja om
tillgift för någonting. Men denna förnimmelse undanträngdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
