Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det, under det hans blick fick ett nästan befallande uttryck,
»när ja g kommer tillbaka, skall, så sant Gud lefver, min
själ vara frälst!»
Ester såg på honom förvånad, men gjorde inga
invändningar.
»Må Gud välsigna din resa,» svarade hon blott stilla.
Då Bengt lämnat Ester, satt hon en stund orörlig med
hufvudet lutadt i handen, grubblande och litet nedslagen.
Det gjorde henne ondt, att Bengt drog sig ifrån henne just
nu, då han med en sådan trotsig segervisshet gick sin Gud
till möte. Hade icke just hon under denna tid varit hans
stöd, hade icke hennes kärlek, hennes böner och förböner
gjutit en första balsam i hans svidande sår? Dock, hvar
och en måste gå sin väg — Bengt kunde icke ens i
ande-ingifvelsens ögonblick, i -Jakobsstridens stunder förneka sin
naturs behof af våldsamma omstörtningar. Esters ömtåliga,
blyga natur hade skyggat tillbaka för mänsklig inblandning,
hon hade ensam med Gud, stilla, såsom en drömmande förts
in i hans rike, Bengt behöfde alldeles motsatta förhållanden.
Despotismen i hans lynne skulle med naturnödvändighet
leta sig fram till dess motsvarighet på det andliga området:
fanatismen, för att färga hans troslif med större eller mindre
stänk däraf. Och liksom Esters omvändelsesaga varit en
ljuf dikt, genomstrålad af en stjärnas glans, så skulle hans
bli en frälsningsarmésång, ackompanjerad af trummor och
trumpeter...
Då Bengt kom ut till Yånge, uppsökte han genast
kapellpredikanten, en ny präst, som han själf valt och kallat
på grund af dennes rykte att vara en botpredikant, som ej
såge genom fingrarna hvarken med sina egna eller
församlingens svaghetssynder, ty omedvetet tyckte Bengt om
botpredikanter och rättfärdighetsifrare. Den unge prästen var
emellertid ute i själavård på bruket, men han måste genast
skickas efter med vagn; Bengt var i ett själstillstånd, som
ej fördrog något uppskof.
Så snart prästen kommit hem, började Bengt genast,
utan förberedelser, sin bikt. Han omtalade allt, hela sitt lif,
äfven sin hårdhet mot Ester, och när han slutat, sade han
blott kort och sträft:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
