Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grubblade mycket häröfver, men hon kunde ej säga om
detta blott var ett element, som tillfälliga, yttre
förhållanden infört i honom, och som därför kanske skulle försvinna,
eller om det var den naturliga utvecklingen af krafter, som
förut legat slumrande. Hon ville ej tränga på honom med
frågor, hon väntade på hans förtroende, men det kom ej.
Sven var lika kärleksfull mot henne, men det
hemlighetsfulla, som kommit öfver honom, kunde hon ej genomtränga.
Kanske var det blott de oundgängliga spåren af lifvet, det
stora brusande lifvet,, som nu gripit honom och berört hans
barnasjäl...
Så hände det en dag, att Bengt fick ett anonymt bref,
hvari Sven anklagades icke blott för lättja och
penninge-trassel, utan äfven för att ha kommit in i ett kotteri af
studerande, som var kändt för sitt utsväfvande lefnadssätt.
Bengt sade ingenting åt Ester om detta bref, han tänkte
mycket och noga öfver dess innehåll, och ju mera han läste,
dess mera kände han sig öfvertygad om att det mesta däraf
var förtal. Han visste att han hade många fiender och
af-undsmän, och han kände sig viss på, att den penna, som
skrif-vit dessa lumpna anklagelser, var doppad i afundens eller
hämndbegärets gift. Men å andra sidan kunde naturligtvis
förtalet icke sakna all grund; han beslöt därför att själf resa
till akademien, öfverraska Sven och taga reda på förhållandet.
Han fann emellertid Sven nöjd och glad och i sitt sätt
emot fadern mera frimodig än han förr varit Det hade
kommit något manligt öfver honom, en hållning af
själf-medvetenhet, som han förut ej ägt. Han hade fått något af
det Falkensternska sättet att bära hufvudet, och fastän
Bengt ej ville erkänna det för sig själf, tyckte han mycket
om att hos sonen igenfinna detta släktdrag.
För öfrigt fanns det hos Sven ingenting, som tydde på
ett mindre godt samvete; ju mera Bengt talade med honom
och såg in i hans öppna, vackra blick, dess mera öfvertygad
blef han om, att det anonyma brefvets grundinnehåll varit
förtal. Men hvad som var sanning däri, det var att Sven skött
sina studier illa, och att han kommit in i ett kotteri, hvars
medlemmar visserligen icke ansågos föra något utsväfvande
lefnadssätt, men däremot hade namn om sig att vara icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
