Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven gaf till ett utrop och stirrade nästan förskräckt
på Ester.
»Men mamma, är du visionär?»
»En mor är alltid visionär,» svarade hon leende, »jag
skulle kunna säga digi hvilka ’bref det var, där jag första
gången hörde liksom suset af en främmande ton. Jag kände
det dessutom som en underlig förföljande känsla af disharmoni
... Kom ihåg det, min älskade gosse, sådant är bandet emellan
oss, att om du än fore till världens ände, skulle hvarken
tid eller rum hindra mig att alltid i mitt hjärta känna hvad
som drabbar ditt hjärta af sorg och glädje...»
Sven svarade ej; hans blick skimrade till af en fuktig
glans, han förde moderns hand till sina läppar och satt en
stund med hufvudet lutadt mot hennes knä... Så reste han
sig hastigt upp, kysste modern ännu en gång, drog fram en
stol och satte sig bredvid henne med armen öfver hennes
stolskarm.
»Nu, mamma, skall du få höra det ’innersta’, det här var
blott preliminärer,, som du först måste ha reda på. Ser
du, när jag kom loss från henne, då .blef det den
våldsammaste reaktion inom mig. Jag vet inte, om du riktigt
förstår mig — men det gör du nog, ty du förstår allt
— då jag säger dig, att hon trots det motstånd, jag gjorde
mot hela hennes lifsåskådning, ändå ined sin personlighet
dref upp något, som jag skulle vilja kalla falkensternska
vattenskott i min själ... förstår du mig?»
»Fullkomligt,» svarade Ester småleende.
»Nå, när jag blef fri från henne, då kastade sig hela
min varelse öfver det hon drifvit upp inom mig och slet
som ett uppretadt rofdjur ihjäl det. Så slog jag mig med
ifver på min nationalekonomi, skref ifrån morgon till kväll —
ibland ifrån kväll till morgon, försummade mina andra studier,
besökte arbetaremöten och kom ih i föreningar, som
småsinnet och hög,modet affärda med det föraktfulla namnet
’rabulistiska’. I den sinnesstämningen råkade jag ut för
en liten händelse, so.m blef afgörande för hela mitt lif.
Du skall få höra. Det var en dag tre veckor före den
’riksbekanta’ vårfesten. Jag hade gått utom staden för att taga
mig en promenad, vädret var vackert, men väglaget dåligt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
