Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma ned till stranden. Han ville gifva dem råd. Då
han kommit nära hafvet, rusade en ond tjur på honom.
Om han varit mycket nära, hade Biley sannolikt begifvit
sig ut i vattnet, men tjuren kom emellan Riley och
stranden. Sällskapet på båten blefvo oroliga, då mannen
tycktes sakna allt sätt att undkomma; men denne tog saken
kallt. Han gick till ett ungt träd. När tjuren nu ville
komma åt honom, behöfde han gå en lång cirkel, medan
mannen med lätthet höll sig vid stammen. Efter en
stunds öfning på stället, passade Riley på att flytta sig
till en annan liten stam, och slutligen tog han upp en
näfve sand och mull, den han slog i ena ögat på tjuren,
och strax efteråt på lika sätt i det andra ögat, hvarefter
han ledigt gick sin väg medan det uppretade djuret
qvarstod, tillsvidare förblindadt, och ur stånd att nyttja sina
ögon för att fortsätta anfallet.
»Det var raskt gjordt!» förklarade Gordon, »saken
är värd att lägga på minnet för ett sådant fall. Men
på öppna fältet är det bättre att kasta något plagg åt
djuret att uttömma sin ilska emot hatten, rocken ett
paraply o, s. v.
»Jag har hört sägas det rådet att man skall hoppa
upp på tjurens hals eller bogar då han sätter ned
hufvudet för att gifva stöten», yttrade Robert.
»Jag har också hört det rådet», bekräftade fadren,
men tillade: »jag önskar likväl helst att slippa denna
yttersta utväg. Det kan icke utföras af andra än apor
eller sådana personer som hafva en apas vighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
