Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krypande fram mot stativfoten och min högra hand med
reservoarpennan.
Det är underligt vad intresset betingas av
småsaker. Sedan jag upptäckt den där solstrålen,
ville det inte bli mera arbete av. Jag försökte
koncentrera mig på vad jag såg i mikroskopet, men
tankarna gledo undan från mig som vattenpärlor,
man försöker hålla kvar i händerna, jag slöt ögonen
och försökte suggerera fram intresset igen, men jag
upptäckte snart, att det var ingenting att göra åt
saken, så jag tog mitt parti, slog upp fönstret, tände
pipan och ställde mig att titta ut på gårdsplanen,
där gubben Andersson, som jag utnämnt till chef för
utearbetena, höll på att göra vårsnyggt med kratta
och spade.
Andréen hade alldeles rätt. Våren hade verkligen
kommit. Nästan all snö var borta, bara här och där
i skrymslen, som solen inte kommit åt, låg den kvar
som svarta smutsiga isstycken, och gårdsplanen, som
lutar mot söder, var fullkomligt torr som hade det
varit riktig sommar.
Det var roligt att se Andersson gå och
stöka. Födandets och växandets under upphör att vara
mysterium och blir nästan banalt för söderns folk,
som äro mera bortskämda än vi, men för Andersson,
som för några dagar sedan bekymrat betraktade de späda
gräsbrodden, som tittade upp genom bäddar av fjolårslöv
och skräp, är det undret framför alla under, och med
litet fantasi kan man i honom nästan se en gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
