Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tandlös faun med vasspipan undanstucken i bakfickan
och gumshornen gömda i knallhatten, som en gång sett
bättre dagar i min garderob.
– Våren är sen i år, men få vi bara några sådana
här dagar skall vi snart vara ifatt igen, säger Andersson.
Och jag nickade, tar min mössa och en käpp och går
på vårpromenad.
*
Innan det kan bli vår, måste det ha varit vinter och
höst och sommar och vår många gånger förut, tänker
jag. Men det är underligt huru litet jag egentligen
märkt av det. Jag har gått omkring på laboratoriet,
jag har tolkat tusentals preparat i mikroskopet,
jag har läst och skrivit och tänkt, jag har med ett
ord arbetat, det är faktiskt flera år som jag inte
tittat upp från arbetet, tycker jag, dag och natt, och
sommar och vinter ha glidit förbi utan att jag märkt
det på annat sätt än att ibland dagsljuset har räckt
längre på eftermiddagarna, ibland mindre länge. En
dag som i dag vet jag mig inte ha upplevt på mycket
länge. Jag antar, att en björn, som kryper ut från
sitt vinteride, skall känna något liknande. Jag är som
berusad av luften och solen, och den friska vårstormen
kommer mig att tänka på sjön och en god segelbåt.
Jag kramar käppen och tar ut stegen på vägen,
som här ligger våt och smörjig i skuggan av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
