Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjärtat arbetar lugnare, fortsätter jag en smula
försiktigare. Vägen slingrar sig i skogen, så man
bara ser några meter framför sig, och så kommer man
plötsligt ut på toppen och har hela den vida utsikten
framför sig. Det ger något av samma känsla, som när
man hoppar i skidbacke, just när man lämnat guppet.
Naturligtvis fanns det folk där, det stod en grå
ulster framme vid kanten, men jag brydde mig inte om
honom utan ställde mig vid hans sida och tittade ut.
Att se på jorden från ett berg eller en flygmaskin
ger mig alltid en särskild sensation. Antagligen beror
det på att jag så mycket tittar i mikroskop. För den,
som är van att syssla med detaljer, känns det som
en njutning att få frossa i överblickar och stora
linjer, en fullkomligt normal reaktion för resten. Jag
står och super in anblicken av hus och människor, så
långt borta att jag knappt kan urskilja dem, vägar och
vattendrag och längst ut kustlinjen med öar och holmar
ända tills jorden tar slut och bara himmeln är kvar.
Jag känner mig som Gulliver bland liliputanerna.
Plötsligt känner jag, att ulstern fixerar mig. Jag vänder
mig åt sidan och ser att det är Blom. Vi voro en gång
skolkamrater och vänner, om man nu skall kalla sådana vänner,
som man umgås med på grund av yttre omständigheter och inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
