Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långt ifrån det, man betraktar, att man inte kan
urskilja personliga detaljer, folk eller vad som
helst, måste vara så placerat, att man kan se en
horisontlinje av något slag. Annars intresserar inte
utsikten i längden. Man måste ha något, som man önskar
se på andra sidan av, som man kan tro, det finns
något bakom. Något som kan fylla en med förväntan.
– Men man vet ju, att det är likadant bakom horisonten.
– Det gör ingenting, för där finns en ny horisont,
och för den glömmer man, vad man väntat sig
och att bli besviken. Det är av samma skäl som
landskapsfotografier aldrig kunna fånga intresset för
längre stunder: man har ingen längtan att gå utanför
ramen, man väntar sig inte finna något annat där.
Jag kom med en svag invändning:
– Huru är det då med konstverk, målningar till
exempel. Nu har folk gått i hundratals år och tittat
på Mona Lisa i Louvren, de ha inte känt något behov
att fortsätta utanför ramen, och likafullt ha de
blivit fängslade. Var har du där din horisontlinje?
Andréen vände sitt asketiska ansikte mot mig.
– Horisontlinjen finns där nog, men den går i en
femte dimension, som kanske inte är så påtaglig som
de andra fyra.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
