Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Varför skulle inte Afrika också få sin chans att stå
på egna fötter? Hon är tillräckligt gammal för
det. Hittills har man skickat hit kolonister och
tagit en bit här och en bit där och förtjänat pengar
på oss, men det är slut med det nu. Afrika har rätt
att leva sitt eget liv, att lösa sina egna problem
och bära sina egna bördor. Och om det kommer att
behövas entusiasm för att genomföra ett nytt sakernas
tillstånd, när den dagen randas, skall den också
finnas.
– Men hur tänker ni då lösa ert rasproblem?
Negerfrågan blir väl oerhört besvärlig för er?
– Mycket sant. Den är nog den svåraste av
alla frågorna. Det gäller att finna ett modus
vivendi. Men jag är säker på, att det skall lyckas,
om det också kommer att gå över krossade rasfördomar
och nedärvda komplex.
Han drog fram en tobakspung och fyllde pipan.
– Apropå rasfördomar skall jag berätta er,
hur jag definitivt blev fri från mina. Det var
några år sedan. Vi voro ute på safari i det inre,
tre goda vänner, med något tjugutal boys. Nu är det
alltid så, att på kvällen efter middagen sitter man
vid lägerelden och pratar och röker en stund före sängdags.
Vid ett sådant tillfälle berättade en av vännerna, som är
docent i Oxford i klassiska språk, att han just någon tid
förut varit i tillfälle gå igenom en brevväxling mellan
en romersk adelsman på Julius Caesars eller Augustus’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
