Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomskådar leksakerna och vet, att teddybjörnen bara
innehåller trassel, och att leksaksautomobilen drivs
av en fjäder, då vet man allt, vad man kan veta,
och vad har man då här att göra?
Det var inte första gången, jag hörde Tore lägga fram
sin kulturpessimism, men här verkade den starkare på
mig än någonsin förut. Kanske behövs det en tropisk
natt, då man mer än annars förnimmer livets valhänta
och genialiska strävan att kläda sin tanke i form,
för att man skall förstå honom. För honom är det
livet, som betyder allt, livet som kraft och som
skapare, och liksom vi andra betrakta en enskild
människas liv som ett avslutat helt, som kan bedömas
och rubriceras, ser han hela jordens organiska liv
som ett individuellt liv med början och slut och
innehåll, där människans egen saga är en episod,
ett strålande friskt äventyr, men som just för att
nå fulländningen fordrar ett konstnärligt avrundat
slut. Vad jag uppfattat som kulturpessimism är, när
allt kommer ikring, ingenting annat än en uppskattning
av människan, som sätter henne på alltings topp, som
den högsta manifestationen av kosmos’ tanke, denna
hemlighetsfulla makt, vars spår han söker och finner
överallt. Jag säger med avsikt överallt. Ty för Tore
finns intet problem, som inte i grunden är kosmiskt.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
