Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själv, sade jag, och slipper bära ansvaret för
dina misstag.
– Du är stygg, sade hon. Du är mycket stygg. Men
varför skulle man inte kunna gå till honom och fråga
om saker och ting, när man inte är säker?
– Det gör man ju också, fastän jag misstänker, man
får svaren från sig själv och inte från någon annan.
– Är du alldeles säker på det? Du förstår, när
jag var liten kicka, hade jag min egen metod att
bestämma, hur jag skulle göra, när skälen för och
emot vägde ungefär jämnt. Jag gick till exempel på
gatan och gjorde den överenskommelsen med mig själv,
att om antalet gatstenar till nästa hörn var udda,
då skulle jag gå hem och läsa läxan, varom inte fick
det vara. Eller också räknade jag hur många personer,
jag mötte, eller någonting sådant. Och jag fick i
allmänhet ganska förnuftiga råd. Är du riktigt säker
på, att de råden inte kom från Gud?
– Tänk dig själv in i saken, sade jag. Antag att
du bestämde dig för att gå hem, om det var udda
antal gatstenar. Gud ville, att du skulle gå hem,
men antalet stenar råkade vara jämnt. Vad tror du,
han skulle ta sig till då? Du inbillar dig väl inte,
att han skulle bryta upp gatan enkom för din skull.
Irène höjde ett triumferande pekfinger i luften.
– Jag förstod, att du skulle komma med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
