- Project Runeberg -  Röde Orm / 1. Sjöfarare i västerled /
12

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - I. Om bonden Toste och hans hushåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Där bodde en bonde vid namn Toste, en aktad man och
stor sjöfarare; fast han var till åren, förde han alltjämt
sitt skepp och for utomlands alla somrar. Han hade
släktingar i Limerick på Irland, bland de vikingar som blivit
bofasta där, och han brukade fara dit för att driva handel
och för att hjälpa hövdingen, som var av Lodbroks blod,
att taga skatt av irerna och av deras kloster och kyrkor.
Nu hade de goda tiderna för vikingar börjat taga av på
Irland, alltsedan Muirkjartach med Läderkapporna,
konung av Connacht, gått sin rundgång kring ön med
sköldsidan mot havet; ty de infödda värjde sig nu bättre än
förr och följde villigare sina kungar, så att det kostade
mycken möda att taga skatt av dem; och till och med
kloster och kyrkor, som förr varit lätta att plundra, hade
nu byggt höga stentorn, där prästerna stucko sig undan
med sina skatter och varken kunde nås med eld eller
vapen. Därför tyckte nu många bland Tostes män att det
skulle varit bättre att lägga färderna till England eller
Frankrike, där tiderna voro goda och mera kunde vinnas
med mindre besvär; men Toste trivdes bäst som han var
van och tyckte sig för gammal att pröva länder där han
inte var hemmastadd.

Hans hustru hette Åsa och var bördig från skogsbygden.
Hon hade en talande tunga och var något strid till
humöret, och Toste sade ibland att han inte kunde märka
stort tecken till att hon mildrades med åren, såsom
brukade ske med män; men hon var en duktig husfru och
skötte gården bra när Toste var borta. Hon hade fött
honom fem söner och tre döttrar, men med sönerna hade
lyckan inte varit den bästa. Den äldste hade som yngling
omkommit på ett bröllop, när han var munter av öl och
ville visa att han kunde rida på en tjur; den näste hade
spolats över bord i en storm på sin första resa. Men värst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:22 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/1/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free