Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - II. Om Kroks utfärd och hur Orm kom på sin första resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
funnos, och gingo i land där och kokade föda och höllo
ett långt rådslag; många tyckte nu att man helst borde
segla hem igen, sedan oturen följt med även till
Bornholm. Ty med Styrbjörn i dessa farvatten var ön
säkerligen full av Jomsvikingar, och ingenting fanns då att
uträtta för andra. Några sade, att de kanske inte hade
mycket att göra på havet utan att äga en hövding av samma
sort som Styrbjörn, som inte höll undan i onödan.
Krok var till en början mera fåmäld än vanligt; men
han lät taga i land öl åt alla; och sedan de druckit,
började han uppmuntra dem. Det var på ett sätt otur att de
mött Styrbjörn, det ville han erkänna; men på ett annat
sätt var det stor tur att de mött honom så som skett; ty
om de hunnit i land och där råkat ut för hans folk eller
andra Jomsvikingar, skulle det länt dem till svår skada.
Alla Jomsvikingar, och särskilt Styrbjörns egna män, voro
halvt bärsärkar, stundom hårda mot järn, och höggo med
båda händer fullt ut lika bra som de bästa kämpar från
Lister. Att han inte velat anfalla Styrbjörns skepp kunde
kanske te sig underligt för den tanklöse; men han ansåg
sig ha haft gott skäl för sin avhållsamhet, och det var tur
att han besinnat sig i tid. Ty en landlös sjörövare kunde
inte gärna ha mycket hopsparat som vore värt hård strid;
själva hade de inte gett sig till sjöss för att vinna tom ära
utan för att vinna byte; därför hade han ansett det
riktigare att tänka på allas bästa än på det egna anseendet,
och eftertanke skulle säga dem alla att han däri handlat
som en hövding borde.
Sedan Krok på detta sätt börjat skingra sina mäns
missmod, kände han sig också själv styrkt av sina ord; och
han fortsatte med att avråda dem från att nu fara hem.
Ty hemmafolket i Lister, sade han, var ett vasstungat
släkte; och särskilt kvinnorna skulle visa sig besvärliga att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
