Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - VII. Om Orms tjänst hos Almansur och hur han seglade med Sankt Jakobs klocka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åldringarna talade ivrigt sinsemellan och sågo häpna
ut; den som förstod nordiskt språk sade därpå till Orm:
— Du talar nordmäns språk, och det språket förstår
jag, ty med nordmän har jag umgåtts mycket i mina unga
dagar, innan jag kom till denna ö. Men det är visst att jag
aldrig sett män från Lochlann klädda som du och dina
män, Var komma ni ifrån? Äro ni vita eller svarta
Lochlannach? Och hur kan det vara att ni komma seglande
med klockklang? I dag är det Sankt Brandans dag, och
vi ringde vår klocka för att hedra hans minne, och då
hörde vi er klocka svara från havet; och vi trodde att det
kanske var Sankt Brandan själv som svarade oss, ty han
var en stor sjöfarare. Men i Jesu Kristi namn äro ni väl
alla döpta, när ni komma seglande med heligt ljud?
— Gamlingen kan prata, sade Toke; och här, Orm,
får du mycket att svara på.
Orm svarade den gamle:
— Vi äro svarta Lochlannach, män från kung Haralds
välde; fast om kung Harald ännu lever vet jag inte, ty
vi ha varit länge hemifrån. Men våra kappor och kläder
äro spanska, ty vi komma från Andalusien, där vi tjänat
en stor herre vid namn Almansur. Och vår klocka heter
Jakob, och den är från den kyrka i Asturien där aposteln
Jakob ligger begraven, och den största av alla klockor
där; men hur den kom med oss på resan är för långt att
berätta nu. Kristus känna vi till; men där vi komma ifrån
hålles han inte i stor ära, och döpta äro vi inte. Men när
ni nu själva äro kristna, kan det vara gott för er att höra
att vi ha kristna män vid årorna. De äro våra slavar och
komma från samma ställe som klockan, och nu äro de
medfarna av resan och duga inte mycket till. Därför vore
det väl att få dem i land här, så att de kunna få vila sig
innan vi fortsätta vår resa. Och för oss skola ni inte hysa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
