Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - IX. Hur jul dracks hos kung Harald Blåtand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överbord med den; och om hur Bues stambo, Aslak
Holmskalle, gått bärsärkagång utan hjälm och sköld,
någonting som man inte ofta fick se nuförtiden, och
huggit med båda händer och varit hård mot järn, ända till
dess en skald från Island, som var med Håkan Jarls son
Erik, tog upp en ambolt från däcket och knäckte hans
skalle.
— Och för oss som voro kvar i livet på min faders
skepp, sade Sigurd, fanns det sedan inte stort att göra;
ty vi voro få och mycket trötta; och alla våra skepp voro
nu avröjda, utom endast Vagns eget, där det ännu streds.
Vi trängdes upp i förstammen, och snart kunde vi inte
längre lyfta hand eller fot; till sist voro vi nio kvar, alla
sårade, och där klämdes vi mellan sköldar och togos. Vi
fördes vapenlösa i land; och snart kommo också de sista
från Vagns skepp, och Vagn själv med dem. Han bars av
två män och hade märken efter både svärd och spjut och
var trött och blek och sade ingenting. Vi fingo sätta oss
på en stock vid stranden, och våra ben bundos samman
med ett långt rep, men händerna hade vi fria; och där
sutto vi och väntade, medan folk hörde sig för hos
Håkan Jarl om vad som skulle göras med oss. Hans besked
blev att vi genast skulle dödas; och Erik Jarl, hans son,
kom för att se på, och många med honom; ty
norrmännen voro nyfikna att se hur Jomsvikingar höllo sig när
de skulle dö. Vi voro trettio män på stocken, nio från Bues
skepp, åtta från Vagns, resten från andra; Vagn själv satt
längst till höger. Och de jag känner av dem som sutto där
skall jag säga nu.
Därmed räknade han upp alla dem vilkas namn han
visste, i den ordning de suttit på stocken; och alla i
hallen lyssnade uppmärksamt, ty många av dem han nämnde
voro kända män och hade släktingar bland lyssnarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
