Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - IX. Hur jul dracks hos kung Harald Blåtand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Nu kom en man med en skäggyxa, fortsatte Sigurd
Buesson, och han stannade framför Vagn och sade: ”Vet
du vem jag är?” Vagn såg på honom, men brydde sig inte
om honom och svarade ingenting, ty han var mycket
trött. Den andre sade: ”Jag är Thorkel Leira, och du minns
kanske det löftet du gjort att döda mig och gå till sängs
med min dotter Ingeborg.” Det var sant vad han sade; ty
Vagn hade gjort det löftet före härfärden, sedan han fått
höra att Thorkels dotter var den vackraste flickan i Norge,
och en av de rikaste också. ”Men nu”, sade Thorkel Leira
och grinade brett, ”ser det mera ut till att det blir jag som
dödar dig.” Vagn drog på munnen och sade: ”Ännu äro
inte alla Jomsvikingar döda.” ”Men de skola snart vara det”,
sade Thorkel, ”och det skall jag själv styra om, så att det
inte blir något slarv; du skall få se alla dina män dö för
min hand, och sedan skall du själv strax få följa dem.”
Därmed gick Thorkel till andra ändan av stocken och
började hugga av huvudet på de fångna, man efter man
som de sutto; han hade en god yxa och gick ivrigt till
verket och behövde aldrig hugga två gånger på samme
man, Det är min tro att de som sågo på inte kunde säga
annat än att Vagns och Bues män visste hålla sig väl
inför döden. Två som inte sutto långt från mig samtalade
om huruvida man kunde känna något sedan huvudet var
av, och voro överens om att sådant var svårt att veta på
förhand. Den ene sade: ”Här har jag nu en sölja i handen,
och om jag vet något sedan jag mist huvudet skall jag
sticka den i jorden.” Thorkel kom till honom; och när han
huggit, föll söljan genast ur handen, Sedan var det två
kvar innan Thorkel kom till mig.
Sigurd Buesson log mot lyssnarna, som sutto tysta och spända,
och lyfte sin ölkanna och drack djupt. Kung Harald sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
