Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - IX. Hur jul dracks hos kung Harald Blåtand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som han hade kring halsen, och räckte den till Sigurd
Buesson. Sigurd räckte den till Hallbjörn stallare, som satt
till höger om honom; och Hallbjörn räckte den förbi
biskop Poppos plats till kung Harald; ty biskopens plats stod
tom, emedan han nu blivit matt av juldrickandet och låg
till sängs och vårdades av broder Willibald.
Kung Harald granskade kedjan och höll den mot ljuset
för att bättre se dess skönhet. Han sade att han samlat på
smycken och dyrbarheter hela sitt liv och att han likväl
inte visste sig ha sett ett skönare ting än detta, Kedjan var
gjord av tjocka plattor av klart guld; varje platta var
långsmal, en god tum i längd, av en tumnagels bredd på
mitten, där den var bredast, och smalnande mot
ändarna; där voro små ringar, som fäste den vid nästa platta.
Tillsamman bestod kedjan av trettiosex plattor, och
varannan hade i mitten en röd ädelsten och varannan en
grön.
När Styrbjörn fått kedjan i handen, sade han att detta
i sanning vore Vaulunders smide, men att han trodde att lika
sköna smycken funnes i hans farbroders kistor; och kung
Sven tyckte, när den kommit till honom, att detta vore en
skatt av den sort för vilken krigare gärna gåve sitt blod
och konungars döttrar sin mödom.
Sedan Thorkel Höge sett på kedjan och prisat den som
de andra, räckte han den snett över bordet till Orm. Då
sträckte sig Sigtrygg fram och grep efter den, men Orm
var snabbare och fick den till sig.
— Vad nappar du efter? sade han till Sigtrygg. Jag har
varken hört att du är kung eller jarl, och av andra skall
den inte fingras.
— Jag vill slåss med dig om smycket, sade Sigtrygg.
— Det kan vara att du vill, sade Orm; ty du synes mig
vara en sniken man och utan folkvett. Men mitt råd är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
