Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - IX. Hur jul dracks hos kung Harald Blåtand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvenske och Silverpalle och Faravid Svensson och jag; då
mötte vi tre skepp på utresa och talade med dem, och av
denne Tokes berättelse vet jag nu vilka de skeppen voro.
Och på mitt skepp var en träl från Hispanien, svarthårig
och gul i skinnet; han hoppade överbord under samtalet
och tog med sig min svåger Oskel, en god man, och
ingenting mera sågs av dem båda. Och nu ha vi alla fått höra
att denne träl togs upp av deras skepp och var den som
de kalla juden Salaman och fingo stor nytta av. De båda
män som nu sitta här, Orm och Toke, voro de som drogo
honom upp ur vattnet; det ha vi hört av den enes egen
mun, Av en sådan träl kunde jag fått stor vinst; och
denne Orm är nu hövding för dem som äro kvar från Kroks
skepp, och därför är det rimligt att han får böta för den
skada jag lidit. Därför kräver jag nu av dig, Orm, att du
ger mig kedjan i bot för trälen och min svåger, antingen
du vill ge mig den godvilligt eller möta mig i envig här
utanför, på stampad mark, med sköld och svärd, nu
genast. Döda dig måste jag likväl alltid, sedan du sagt dig
vilja vrida om min näsa; ty till mig, Sigtrygg, Stigands
son, kung Svens stambo, har aldrig någon sagt smädliga
ting och levat dagen ut.
— Två ting äro mig en tröst när jag hör dig tala, sade
Orm. Det ena är att kedjan är min och skall så förbli,
vilka det än må ha varit som hoppat i sjön från ditt skepp
för sju år sedan. Och det andra är att jag och Blåtunga
också ha något att säga om vem det är av oss båda som
skall leva längst. Men nu må vi först höra vad kung
Harald säger om detta.
Alla i hallen voro glada att det artade sig till tvekamp;
ty en strid mellan två sådana män som Orm och Sigtrygg
kunde väntas bli värd att se. Både kung Sven och Styrbjörn
tyckte att detta kunde bli en god omväxling i juldrickandet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
