Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - XI. Om broder Willibalds vrede och hur Orm försökte sig som friare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig träffat mig, och sådan ilska går fort över. Men det
är så med honom, att om han på allvar blir trotsad i en
sak som han en gång bestämt, då är han långsint och
försummar aldrig sin hämnd. Därför är det klokast att inte
reta honom i detta, ty då kunde han få agg till oss båda
och ge bort mig till den förste bäste bland sina män bara
för att ställa till förtret och visa vem som bestämmer. Men
det skall du veta, Orm, att jag inte vill ha någon annan
än dig; och för mig är du värd att vänta på till hösten,
fast detta blir långsamt. Och om han är ogin då också,
väntar jag inte längre, utan följer med dig varthän du
vill.
— Nu känns det bättre för mig, sedan du sagt detta,
sade Orm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
