Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - XII. Hur Orm kom hem från sin långa resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vore bra med mat först. Dessa äro mina män; men
kvinnan är utländsk och inte min.
Åsa sade att Orm nu var gårdens herre och att alla
hans vänner voro hennes, och de blevo undfägnade på
bästa sätt; hon hade tårar i ögonen när hon kom med
sådan mat som hon visste att Orm tyckte bäst om. Det
fanns mycket att berätta, så att det räckte för många
kvällar; men ingenting blev sagt om hur Toke vunnit sin
kvinna, ty Orm ville inte grumla sin moders glädje strax
vid hemkomsten. Åsa tyckte genast om Toke och skötte
hans sönderhuggna hand med stor omsorg, så att den snart
började läkas; och mot Mirah var hon moderlig och öm,
fast de inte kunde talas vid mycket, och berömde hennes
skönhet och hennes svarta hår. Hon tyckte att det var
skada att Orm och hans sällskap inte ville tacka Gud
samman med henne för den lyckliga hemkomsten; men hon
var alltför glad för att bli misslynt för den saken och sade
att både Orm och de andra skulle förstå bättre när de
nådde mognare ålder.
Orm kände sig i början smått främmande för Åsa i
hennes glädje och blidhet; och först på sjätte dagen fick
han höra henne skarptungat fara ut mot pigorna och
tyckte att hon började bli sig lik igen,
Det var fredligt mellan Orm och Toke, och ingenting
blev sagt om Ylva. När de berättade för Åsa om vad de
varit med om sedan Kroks utfärd, kände Orm den gamla
vänskapen för Toke och hade mycket att säga till hans
beröm; men när han kom att tänka på Ylva förändrades
hans sinnelag, och åsynen av Toke och hans kvinna var då
det som minst kunde ge honom glädje. Mirah blev nu
skönare för varje dag och skrattade och sjöng; hon och
Toke trivdes så bra med varandra att de märkte föga av
andras bekymmer. Åsa tyckte att de borde få vackra barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
