Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: I kung Ethelreds rike - I. Om den strid som stod vid Maeldun och vad därav kom - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stort mera att göra. Då tätnade flockarna och kommo
allt oftare, tills uppbåden började räcka dåligt till; och
nu nådde stundom större följen ett gott stycke in i
landet och kommo krokiga under sitt byte tillbaka till sina
skepp; och ett rykte gick ut, som blev hört av många,
att i fetma och silver gick intet rike upp mot kung
Ethelreds för dristiga sjöfarare som kommo manstarka. Ty det
var nu länge sedan England plundrats annat än längs kusterna.
Ännu hade ingen stor flotta kommit, och inga
hövdingar hade ännu lärt sig att lyfta danagäld, i myntat silver
ur kung Ethelreds kistor; men i nådens år 991 var den
stunden kommen, och ingenting skulle därefter fattas i
läraktighet så länge kung Ethelred fanns kvar för att
betala.
Strax efter påsk det året, som var kung Ethelreds
femte år såsom myndig konung, tändes vårdkasarna längs
Kents kust; människorna spanade bleka i morgongryningen
utåt havet och sprungo för att gömma vad de kunde
och driva sin boskap till skogs och sticka sig undan i
gömslen samman med den; och bud redo allt vad hästar
kunde springa för att säga kung Ethelred och hans
jarlar att den största flotta som setts på många år nu
kommit upp längs kusten och att hedningarna redan börjat
vada i land.
När uppbåden hunnit samlas, förmådde de ingenting
uträtta mot främlingarna, som strövade i starka hopar
och plundrade och drevo samman vad de funno i nejden.
Det blev stor skräck för att de nu skulle draga inåt
landet, så att ärkebiskopen i Canterbury for åstod till
kungen för att få hjälp för sin stad; men sedan främlingarna
en tid gjort som de ville i kusttrakten och bragt till sina
skepp det som syntes dem värt att taga vara på, seglade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
