- Project Runeberg -  Röde Orm / 1. Sjöfarare i västerled /
271

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: I kung Ethelreds rike - III. Om gifte och dop och kung Ethelreds silver - 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Jag skall göra mitt bästa, sade Ylva.

— Det får bli som det kan till en början, sade Orm,
ty den vanan är det nog skralt med. Men jag skall hjälpa
henne att komma ihåg detta påbud, när det kan behövas.

När allt var färdigt och alla önskat dem god lycka
och många barn, blev biskopen orolig för deras brudnatt.
Ty i klostret kunde sådant inte få finnas, inte ens i
klosterhärbärget; och han visste ingen plats där de kunde bli
hysta i staden.

— Jag går med Orm, sade Ylva sorglöst. Det som är
gott nog åt honom, är gott nog åt mig.

— Du kan inte sova med honom bland männen vid
lägereldarna, sade biskopen i ängslan.

Men Orm sade:

Färdemannen,
kommen från sjön,
plöjaren god
över alkens ängar,
äger väl brudsäng
åt knytlingamön,
bättre än halm
eller bolstrade sängar.

Broder Willibald följde dem till stadsporten för att
hjälpa till att få sidodörren öppnad åt dem. Där skildes de
från honom med tacksägelser och gingo ned till skeppsbryggorna.
Rapp hade satt två män ombord för att vakta
skeppet för tjuvar; de hade druckit flitigt i sin ensamhet,
så att deras sömn hördes på långt håll. Orm fick liv i dem
och befallde dem att hjälpa till med att få ut skeppet på
floden; och fast detta gick fumligt för dem, lyckades det
till sist. Där fälldes ankaret, och skeppet red mot strömmen.

— Och nu behöver jag inte er här, sade han.

— Hur komma vi i land härifrån? sade de.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:22 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/1/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free