- Project Runeberg -  Röde Orm / 1. Sjöfarare i västerled /
284

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: I kung Ethelreds rike - IV. Hur broder Willibald lärde kung Sven ett ord ur Skriften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framom kung Sven. Mannen fick upp hästen på
bakbenen när han såg spjutet komma; det gick djupt i
bringan på hästen, som kom ned framåt och rullade över, med
mannen under sig. Männen med Rapp kastade mot kung
Sven, men utan att träffa, och nu var han tätt inpå dem,
och det fanns inte flera spjut.

Broder Willibald böjde sig och fick upp en god sten
och slungade den med all sin kraft.

— Älska din nästa! röt han vid kastet.

Stenen träffade kung Sven på munnen med en smäll,
och mitt i ett tjut av ilska sjönk han samman på hästen
och gled till marken.

— Det kallar jag en god präst, sade Rapp.

De andra i följet fingo brått med att se till kung Sven,
och Orm och hans män nådde ned till skeppet, mycket
andfådda men utan skada. Orm skrek åt roddarna att
bära av genast, medan han och de andra vadade ut och
drogos ombord; och de voro redan ett gott stycke ute,
när ryttare syntes på stranden. Det hade börjat blåsa igen
i gryningen, och nu hade de vinden från rätt håll och
kommo hastigt undan för både åror och segel.

Orm lämnade Ylva halsbandet och sade henne hur de
haft det; och Rapp var mindre fåordig än vanligt, när han
berättade om den lille prästens kast.

— Jag boppas att han fick så att det kändes, sade Ylva.

— Det stod blod om käften på honom när han
ramlade av, sade Rapp. Det såg jag tydligt.

— Lille präst, sade Ylva, jag har god lust att kyssa dig
för den smällen.

Orm skrattade.

— Det är vad jag alltid varit mest rädd för, sade han,
att du skall börja vänslas med präster i din fromhet.

Broder Willibald förklarade med stor bestämdhet, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:22 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/1/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free