Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: I kung Ethelreds rike - IV. Hur broder Willibald lärde kung Sven ett ord ur Skriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han inte ville bli kysst; men han såg inte ledsen ut för
allt det beröm han fick höra.
— Den kyssen kung Sven fick glömmer han nog inte
så snart, sade Orm; och det är inte hans vana att lämna
sådana ting ohämnade. Komma vi nu lyckligt hem, får
mor min börja packa i en fart; ty nu blir det lugnast
för oss uppe i skogarna, där ingen kung kommer. Och
det blir väl där jag får bygga min kyrka.
Och om Orms senare öden, i skogslandet uppe vid gränsen,
skall också bli berättat: om hans nit för kristendomen,
och broder Willibalds lycka med omvändelser; om
deras bekymmer med smålänningarna, och fejder med
dem; och om hur vildoxarna kommo tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
