Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - I. Hur Orm byggde sig hus och kyrka, och om hans rödhåriga döttrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därom blev det nu talat en god stund, och slutet blev
att Gudmund följde med Orm hem. Fader Willibald
satte god salva på benet och svepte binda om, under det att
Gudmund mycket frågade honom om kung Harald; men
när prästen ville tala med honom om Kristus och om det
goda i att bli döpt, visade han stor oro och skrek att han
ingenting ville höra om detta. Ty att råka ut för sådant,
sade han, skulle vara smädligare och bli ännu mer
utskrattat än att hänga över en brunn; och det var illa,
tyckte han, att någon kunde tro honom vara enfaldig
nog till att lockas med på dylikt.
När han skildes från Orm, efter det han fått sin
betalning för köpet, sade han:
— Ingen blodsfejd skall råda mellan oss; men när det
någon gång vill sig väl, så att jag kan ge dig igen för den
smälek du vållat mig, skall det inte bli försummat. Det
kan kanske dröja, men jag är en man med gott minne.
Orm såg på honom och drog på munnen.
— Jag vet att du är en farlig man, svarade han,
eftersom du själv har sagt det; men likväl tror jag knappt att
jag kommer att ligga sömnlös för det löftets skull. Men
det må du veta, att gör du mig förtret skall du bli döpt,
antingen jag skall hålla dig i öronen eller i benen.
Willibald sörjde över att han inte lyckats med denna
omvändelse och trodde sig bli till ringa nytta i sin
gärning; men Ylva tröstade honom med att det skulle bli
bättre för honom när Orm finge sin kyrka byggd. Orm
sade att kyrkan skulle han bygga, som han lovat, men
först skulle gården byggas ny; och därmed tänkte han
inte dröja. Han kom snart i gång med detta på allvar
och satte sitt folk att flitigt fälla träd och släpa hem
kvistade stammar, som han själv yxade till; han valde allt
med omsorg och ville endast veta av grova stockar utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>