Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - VI. Om fyra sällsamma tiggare, och hur Erins Mästare kommo fader Willibald till hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han var från sveahåll. Han sade att de kommo från
Själland och ämnade sig norrut över gränsen; en fiskare hade
satt dem över Sundet, och från Landöre hade de tiggt
sig fram.
— Men i dag ha vi ingenting fått att äta, sade han, ty
här är det långt mellan gårdarna; och vi fingo intet
med oss i påsarna på det sista ställe vi gästade.
— Likväl är du vid gott hull, för att vara tiggare, sade
Orm.
— Det finns mycken kraft i daners och skåningars
pannkakor, sade mannen med en suck; men de lära bli
magrare för mig i fortsättningen, och jag själv med dem,
innan jag når upp till Mälarbygder.
Den som stod honom närmast var en yngre man,
spenslig och blek i hyn; över kinder och haka var han svart
av ett kort skägg som växte mycket tätt. Orm såg på
honom.
— Man kunde tro att du varit rakad till präst, sade
han till sist.
Den spenslige mannen smålog sorgset.
— Mitt skägg sveddes av för mig en kväll när jag
stekte fläsk i blåst, sade han, och det har inte ännu
hunnit växa ut.
Men det var de båda återstående främlingarna som
Orm granskade mest, och dem kunde han alls inte bli
klok på. Det syntes att de voro bröder; ty båda voro
småväxta och magra, långörade och stornästa, och båda
tittade på honom med kloka bruna ekorrögon. Fast de
voro så småvuxna sågo de dock ut till att vara av stark
och senig sort. De stodo med huvudena på sned och
lyssnade till de stora hundarnas skall, och plötsligt satte den
ene fingrarna i munnen och gav till en vissling, mjuk
och dallrande och med en sällsam ton; hundarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
