Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - VII. Om mannen som bar sveakungens svärd, och om magistern från Aachen och hans synder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inför biskopen och han fått höra allt, var han ense med
domprosten i att jag felat svårt och svikit mitt ämbete i tvenne
ting: jag hade rymt från den plats dit jag sänts av honom,
och jag hade förrått biktens hemlighet genom att för min
moder berätta vad som hänt mellan mig och kvinnorna.
Mitt horsbrott, sade de, vore förvisso en allvarlig sak,
dock inte värre än vad man var van vid och inte mycket
att tala om bredvid detta andra, vilket endast kunde sonas
med sträng botgöring. Men emedan jag handlat av
oförstånd och inte av ond vilja, tänkte de förfara mot mig
med så stor mildhet som möjligt, och de gåvo mig tre
botgöringar att välja på: att under ett år bli själasörjare
hos de spetälska i det stora hospitalet vid Jülich; eller
draga som pilgrim till det Heliga Landet och bringa hem
till kröningskyrkan olja från Oljeberget och vatten från
floden Jordan; eller gå till omvändelseverket bland
danerna. Jag kände mig styrkt av deras mildhet och
brinnande av åstundan att få sona min synd; därför valde
jag det svåraste, och så blev jag sänd till biskop Eckard
av Hedeby. Han tog vänligt emot mig, och snart gjorde
han mig till kanik för min lärdoms skull; och hos honom
blev jag i två år, idog i fromhetens tjänst och magister vid
den skola han inrättat, tills åter mitt öde nådde mig och
jag begick min andra synd.
— Du är mig en ny sorts präst, sade Orm, med dina
synder och dina galna kvinnor. Men ännu ha vi inte fått
veta varför du kommit hit.
— Varför har du inte gift dig, som en vettig människa,
sade Ylva, när din lust efter kvinnor är så stark?
— Somliga hålla före att en präst helst skall leva ogift,
sade magistern. Här går ju er egen präst utan hustru; fast
det må vara sant att han är heligare än jag och starkare
mot frestelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
