Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - IX. Hur magistern letade efter kvigor och satt i ett körsbärsträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bok, att fyra fromma vittnen skola ha sett allt tydligt och
klart, eljest kan ingen dömas för äktenskapsbrott.
Därför dömde domaren att Toke och kvinnan voro oskyldiga
och att sockerbagaren skulle ha spö på fotsulorna för falsk
angivelse.
— Det landet må vara gott för kvinnor, sade Ylva; ty
mycket bör kunna hända innan någon låter sig bli sedd
av fyra vittnen. Men det synes mig att sockerbagarens lott
var hård.
— Det tyckte han inte själv i längden, sade Orm. Ty
efter detta kom denne sockerbagare i ropet bland oss av
livvakten, och vi gingo ofta till hans bod för att skämta
med honom och dricka hans söta syriska mjöd, så att
han fick mycket ökad förtjänst och prisade Allah för
sin lycka. Men Toke höll fast vid att ehuru denna sak
slutat väl, hade den dock varit en varning för honom,
och han vågade sig aldrig mera in till den kvinnan.
Nu kom fader Willibald till dem och sade att det hade
sin riktighet med Torgunns vrickade knä.
— Och snart är det så svullet, sade han till Rapp, att
till och med du skall kunna se hur det är.
Alla trodde att Rapp skulle känna lättnad vid detta
bud; men han satt mörk och eftertänksam, och till sist
sade han:
— Då har magistern legat där en god stund och
hållit om hennes knä med sina båda händer, eller kanske
endast med den ena. Det är svårt för mig att tro att han
stannat vid detta, ty han har ju själv sagt oss att han är
galen efter kvinnor och att han lärt sig i välska
skrifter hur de bäst böra hanteras. Det är min tro att han mera
sysslat med annat än med att läsa över knät; ty eljest
skulle aldrig svullnaden ha kommit, om det är något
bevänt med honom som präst.
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>