Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - IX. Hur magistern letade efter kvigor och satt i ett körsbärsträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde för honom och gav honom en god styrkedryck av
sitt bästa öl; från bina hade han kommit oskadd, men
han trodde att han bräckt sig i axeln vid sitt fall. Ylva
undrade om inte detta kunde vara Guds straff för hans
tilltag med Torgunn i skogen. Han höll med om att det
nog kunde vara så.
— Men hur mycket vet du om oss båda i skogen?
sade han.
— Jag vet allt om den saken, sade Ylva, ty Torgunn
har själv sagt mig det; men du behöver inte vara rädd
att någon annan får veta det, ty både hon och jag kunna
hålla mun när det behövs. Och det kan jag trösta dig
med, att hon hade mycket att säga till ditt beröm och
att hon inte ångrar vad ni hade för er tillsammans, fast
det så nära hade slutat illa.
— Men jag ångrar mig, jag, sade magistern, fast jag
vet att det inte nyttar mycket till. Ty Guds förbannelse
är över mig, så att jag inte kan vara ensam med en ung
kvinna utan att strax bli upptänd av begärelse. Och inte
ens dessa dagar i trädet har varit mig till hjälp, ty jag
har mindre tänkt på Gud än på köttets synder.
Ylva skrattade.
— Men bisvärmen har väl ändå hjälpt dig nu, sade
hon, och ditt fall ur trädet; ty här är du nu ensam med
mig, där ingen kan störa oss på en god stund, och jag
vill tro att jag inte ser sämre ut än Torgunn; och likväl
tror jag inte att du duger mycket till synd nu, stackars
kräk.
— Du vet inte hur stark min förbannelse är, sade
magistern dystert och sträckte armen efter henne.
Vad som nu vidare blev mellan dessa båda, fick aldrig
någon säkert veta; och när fader Willibald nådde hem
för att se till hans skador, låg magistern och sov och
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
