Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - X. Om kvinnokonsterna vid Kraka-sten, och hur Blåtunga fick ett märke i eggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men ni, kvinnor små, varför stå ni alltjämt kvar oskylda
i nattkylan? Det kan inte vara nyttigt för magen.
— Vi äro ju inte färdiga ännu, sade de. Vi ha hälften
kvar av löpandet kring stenen, Och hur skola vi nu göra,
när Styrkar präst är död? Måste vi nu gå härifrån
ohulpna, efter all möda vi gjort oss med detta? Vi veta oss
alls ingen råd.
— Det får väl bli som det är, sade mannen; och
sörjen nu inte över detta, ty min tro är att det finns bättre
bot för er än dessa gamla konster vid stenen. När mina
kor gå gall, byter jag tjur; det brukar hjälpa.
— Nej, nej, sorlade kvinnorna sorgset; du har fel, du
har fel! Vi äro inte så enfaldiga som du tror. Detta är
det enda som återstår för oss.
Mannen skrattade till och vände sig och grep tag i
magistern.
— Jag står här och pratar i tanklöshet, sade han, och
ändå veta alla att jag är den kvicktänktaste av män.
Styrkar präst är död, men här ha vi ju en kristpräst i
stället. Och präst som präst, de äro alla lika goda; tron
mig, ty jag har sett alla sorter.
Han grep magistern i nacken och ena benet och
svängde honom upp på stenen.
— Låt nu höra, sade han, om du har prästmål i
munnen. Upp med näbbet och läs galdrar det bästa du kan.
Gör väl ifrån dig, så få vi se om du skall dö eller ej. Det
är barn åt virdarnas kvinnor du skall sejda med din
starkaste sejd; och gärna tvillingar om du orkar.
Magistern skalv och hackade tänder, där han stod
upprätt på stenen. Men mannen nedanför hade nu sitt
dragna svärd i handen och såg farlig ut. Han höll därför ut
korset framför sig och började ivrigt läsa böner; och när
han väl kommit i gång, ljöd hans röst allt klarare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
