Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - X. Om kvinnokonsterna vid Kraka-sten, och hur Blåtunga fick ett märke i eggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nykomne stod lyssnande; därpå nickade han.
— Detta är en riktig präst, sade han; jag har hört den
sortens mål förr, och däri finns mycken kraft. Sätten nu
igång igen, innan trötthet kommer över honom och
eldarna falna.
Kvinnorna fattade mod på nytt och började åter löpa;
och när den värsta skräcken släppt hos magistern, fann
han sig väl tillrätta och sänkte sitt kors över dem, när
de kommo fram till stenen för att slicka blodet, och
välsignade dem med sina bästa välsignelser. Kvinnorna
darrade när korset rörde vid dem; och när allt var färdigt,
voro de ense om att denne präst var god och att de
förnummit hans heliga kraft bättre än Styrkars.
— Och han skall alls inte dödas, sade de; han skall
komma med oss och vara i Styrkars ställe.
— Om ni säga det, så blir det väl så, sade
mannen; och må ni ha bättre trivsel med honom än med
Styrkar.
Men nu hördes en stark röst ropa nere från bäcken:
— Giv hit min präst!
Orm och hans följe hade sett gubben störta från
stenen, och snart därefter hade de sett magistern där i hans
ställe, Detta fyllde dem med häpnad.
— Det kan vara att han blivit galen, sade fader
Willibald, men det kan också vara att Guds ande drivit
honom, Det är ett kors han har i handen.
— Han drives lätt dit där kvinnor finnas, sade Orm
mörkt; men det vore en skam för oss att se honom
slaktas som en bock.
De togo män med sig och gingo fram längs bäcken.
Det låg nu åter en sky över månen, och när Orm ropade
upp mot stenen, kunde inte mycket skönjas. Kvinnorna
voro nu på hemväg, och magistern var borta från stenen.
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
