Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - XI. Om Toke Grågullesson och den olycka han haft; och om en ond skänk från finnvedingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nått hem hade de hållit sin lycka för god och känt sig
väl tillfreds med allt. Men när de fingo höra om Berses
män, och fingo se dem sitta med rymliga marker, frodig
boskap .och vältimrade skepp i sådan rikedom, att till och
med deras trälar gingo stånkande från grötfatet utan att
orka skrapa det rent, då ändrades deras lynne. Mörka i
hågen satte de sig att berätta om alla de vedermödor de
fått pröva under sina sju år i andalusiernas land; och
därunder fylldes de allt mera av vrede mot Berses män, som
endast som hastigast satt sin fot i Hispanien för att genast
ro hem med en skeppslast silver och guld. De sutto
krokryggiga på bänken och spottade framför sig i tankar och
tyckte att ölet inte hade sin rätta must.
— Sådan är människan, hon må vara hedning eller
döpt, sade fader Willibald; nöjd med sitt eget endast så
länge hon inte möter den nabo som fått mera.
— Det känns bäst att vara rik, det är sant, sade Orm.
— Gunne var den ende som hade något gott att tänka
på, fortsatte Toke. Han hade varit gift före Kroks
utfärd; och efter Berses hemkomst när alla andra räknades
som döda, hade hans hustru gift om sig och hade redan en
skock ungar med sin nye man. Hon hade åldrats, tyckte
Gunne, och var ingenting att stå efter för en man som
tjänat i Almansurs livvakt; och han kunde nu utan
besvär söka sig en yngre och vackrare för att träda sköna
silversmiden på hennes armar. Men inte ens för honom
räckte denna tröst långt mot all förtreten; de voro ense,
alla fyra, att de inte utan vederlag kunde tåla sig med
Berses mäns rikedom. De gingo runt bygden med väpnad
släkt i följe och krävde sin rättvisa del av de skatter som
fallit på de överlevandes lott efter alla dem som fallit på
Berses båda skepp. Men allt de mötte var tvära svar,
stängda dörrar och vapen som höllos redo. Då ökades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>