Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - XI. Om Toke Grågullesson och den olycka han haft; och om en ond skänk från finnvedingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rikare man än när jag kom dit, för den goda
skinnhandelns skull. Och tre söner har jag, som alla se ut att
kunna bli goda män en gång, och en dotter, som friare
komma att slåss om när den tiden blir. Men om det missöde
som drev mig från Lister har jag aldrig öppnat min mun
för någon. Endast för dig, Orm, och för dig, lille präst,
har jag nu sagt det, därför att jag kan lita på att ingen
annan får höra det av er. Ty då skulle åter skrattet och
gycklet börja, fast nu fyra år ha gått sedan denna olycka
hände mig.
Orm sade att detta var en nöjsam berättelse och att
Toke inte behövde hysa bekymmer för lösmynthet från
hans del.
— Men jag skulle gärna velat höra visorna som gjordes
om dig, sade han; fast det är sant att ingen gärna
framsäger nidvisor om sig själv.
Fader Willibald tömde sitt stop och förklarade att en
berättelse såsom denna, om avundsjuka och fejd, om
spjutstick här eller där, om hämnd och nidvisor och annat
dylikt, inte var av den sort som han hade stort nöje av att
lyssna till, vad nu än Orm kunde tycka.
— Och det kan du vara förvissad om, Toke, sade han,
att jag inte löper med sladder om sådant, ty jag har bättre
ting att tala om. Men vore det nu så att något gott skulle
kunna göras med dig, då skulle du vinna en lärdom av
detta som hänt dig. Så mycket vet jag om dig, både av
vad jag såg i kungsgården och vad Orm berättat om dig,
att du alltid varit en karsk och orädd man, munter till
sinnes och säker på dig själv. Och likväl, när ett sådant
missöde händer dig som ger enfaldigt folk något att
skratta åt, blir du svag och hjärtängslig, så att du måste
fly från din hembygd, sedan du funnit att din arms
styrka inte kan stäcka gycklet. Då ha vi det bättre ställt, vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
