- Project Runeberg -  Röde Orm / 2. Hemma och i österled /
135

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - XII. Tinget vid Kraka-sten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

överlägga om fred. Så är det med människor, att somliga
tycka ett, andra tycka ett annat. Jag är gammal och
har varit med om mycket, och jag vet vad jag tycker.
Jag tycker att fred är en god sak. Bättre än fejd,
bättre än brännande, bättre än mandråp. Nu har fred rått
mellan oss alla i tre hela år, och ingen skada har kommit
därav. Inte heller blir det till skada om denna fred får
fortsätta. De som ha klagomål skola få dem hörda och
dömda. De som önska döda varandra må göra det här
vid stenen, enligt tingets lag och sedvänja. Men fred är
det bästa.

Virdarna sågo sig omkring när han slutat sitt tal, ty de
voro stolta över sin hövding och hans vishet. Därpå reste
sig göingarnas tingshövding. Han hette Sone den Synske
och var så gammal att de två män som sutto honom
närmast togo honom under armarna när han skulle resa sig;
men han stötte dem förtrytsamt ifrån sig och stapplade
raskt fram till stenen och ställde sig vid sidan av Ugge.
Han var en högvuxen och knotig man, torr och krökt av
ålder, med lång näsa och tunna stripor av spräckligt
skägg; och fast sensommarsolen sken varmt i lugnt
väder, hade han på sig en knäsid skinnrock och en tjock
luva av rävskinn. Han såg övermåttan klok ut, och hans
rykte var stort sedan länge. Alla kände till hans
synskhet: han kunde finna gömda skatter och se in i framtiden
och spå olycka som skulle komma. Dessutom hade han
varit gift sju gånger och hade tjugotre söner och elva
döttrar, och det sades att han alltjämt strävade för att
få jämna tolvtal av båda sorter. För detta njöt han den
största heder bland alla göingar.

Även han lyste nu fred över tinget, och han hade
vackra ord att säga om göingarnas fridsamhet, som var så stor
att intet härnadståg mot virdar eller finnvedingar ägt rum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/2/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free