- Project Runeberg -  Röde Orm / 2. Hemma och i österled /
136

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - XII. Tinget vid Kraka-sten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på fyra hela år. Detta, sade han, kunde kanske av
främlingar tydas till att lättja och veklighet hade börjat frodas
bland göingar. Men den som tänkte så hade fel för sig;
ty de voro alltjämt lika redo som deras fäder att med
skarpa eggar tillrättavisa envar som ville göra dem
förfång, såsom nog kunde vittnas av en och annan som
försökt. Men det vore fel att tro att den frid som rått
komme sig av de goda år de haft, med rik skörd, frodiga
beten och frihet från boskapsdöd; ty den mätte göingen
vore ingen sämre stridsman än den svultne, inte heller
mjukare i lynnet. Utan allt berodde på en enda sak: att
kloka och förståndiga män funnos, och att deras råd
följts.

— Och så länge sådana finnas och bli lydda, sade han,
skall allt gå oss väl. Men de bli färre med åren; och av
dem som äro att fullt lita på ser jag snart ingen här på
tinget utom oss båda, Ugge och mig själv. Därför är det
mera nödigt än någonsin att unga män i nämnderna, som
ännu inte ha ett grått strå i sitt skägg, lyssna till oss och
på så sätt lära något av den vishet som de ännu inte äga
mycket av. Ty det är gott när de gamla få råda, och när
de unga förstå att deras eget förstånd är ringa.

Som den tredje trädde nu finnvedingarnas hövding fram
och ställde sig bredvid de båda andra. Han hette Olof
Sommarfågel, och fast han ännu var helt ung, hade han
redan stort rykte. Han var en välväxt man, mörklagd
och skarpögd och med stolthet i sitt skick. Han hade varit
i österled och tjänat både hos konungen i Kiev och hos
kejsaren i Miklagård, och han hade kommit hem med stor
rikedom. Namnet Sommarfågel hade lagts på honom vid
hans hemkomst för den prakt och de sköna färger han
alltid visade i sin klädedräkt. Han tyckte själv om detta
namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/2/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free