- Project Runeberg -  Röde Orm / 2. Hemma och i österled /
139

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - XII. Tinget vid Kraka-sten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Orm berättade nu om magistern och hans ärende: hur
han sänts från: Hedeby för att träda i stället för en präst
som hölls i träldom av finnvedingarna, men som nu dräpts
av dem.

— Och om detta kan det bli tal längre fram, sade han.
Men hur det gick till vid Styrkars död, därom må de
vittna som sågo det. Själv tror jag knappt att denne
präst duger till dråp.

Sone den Synske tyckte nu också att vittnen borde
höras.

— Men hur nu än må bli med denna sak, sade han,
skall därav ingen osämja vållas mellan virdar och göingar.
Utan du, Ugge, skall döma ensam i detta mål.
Mannen är utlänning och föga dugande, och därtill
kristen; därför blir det ringa saknad efter honom, hur du
än må döma. Och av oss göingar kan du inte kräva
dråpsböter för vad som gjorts av en man som är en
främling för oss.

Nu hördes vittnen. Många hade sett Styrkar störta
baklänges från stenen med ett högt skrik; men om ett slag
träffat honom från stenens andra sida hade ingen sett.
Inte ens Toke Grågullesson, som satt i virdarnas tolft och
som var den förste som kommit till platsen, kunde säga
något med visshet om detta; men han förklarade att
korset, som kristprästen hållit i sina händer och som varit
hans enda tillhygge, var hopsatt av så klena pinnar, att
det visserligen skulle dugt gott till att döda en lus med,
men inte till att göra mycket åt en sådan seglivad
gammal räv som Styrkar. Han trodde därför att gubben
halkat och brutit nacken i fallet; men bäst besked om detta,
sade han, visste kvinnorna som varit på platsen, ifall de
kunde vara sinnade att tala sanning.

Ugge satt tankfull och sade till sist att det nog inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/2/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free