Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - III. Berättelsen om bulgarguldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag tänkte att det var plundrare som Bardas lät tukta.
Snart stillnade allt av och blev lugnt, utom för tjut av
vargar som luktade föda, och jag satt sömnlös för svedan
i min arm.
Det kom en man simmande utmed skeppet. Jag hörde
honom i vattnet men kunde ingenting se. Jag tog ett spjut
och frågade vem det var, ty bulgarer kunna finna på
mycket; men jag blev glad vid svaret, ty det var min
sons röst. När jag fått honom ombord, satt han
flämtande. Jag sade: Det är gott att se dig igen; mitt hopp
var inte stort. Han svarade med låg röst: Bardas är dödad
på skeppet, och många med honom. Skattmästaren och
hans fader fly med guldet. Det är mera guld än någon
sett. Vi måste efter dem och taga det. Har du
bågskyttarna ombord?
Jag gav honom att dricka, så att han fick andan igen,
och svarade att vid pass femton bågskyttar voro ombord,
men de övriga kvar i land. Men jag ville veta mera om
detta guld, ty därom hade jag ingenting hört.
Han var ivrig och sade: Guldet var bulgarkonungens,
som höll det gömt här, Kejsaren fick veta detta och
sände oss hit med skattmästaren, som han litade på. Jag såg
guldet, när det burits ombord, och hjälpte till att
försegla det med kejsarens insegel. Men skattmästaren bär hat
till kejsaren, alltsedan hans fader led smälek; honom har
han med sig, och de ha tillsammans tänkt ut allt. Alla i
hans följe voro övertalade, och när mörkret fallit blev
Bardas dödad, och hövitsmännen med honom, och de
bågskyttar som voro där. Det var lätt, ty de visste ingenting.
Men jag tänkte: Nyss var guldet kejsarens, och ingen
utom illgärningsmän kunde röra det då. Nu är det
skattmästarens. Vems blir det om det tages från honom? Så
tänkte jag; och jag lät mig falla i vattnet, när ingen såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
