Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - III. Berättelsen om bulgarguldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behövas. Nu ha vi ingen brådska här, ty vi kunna ej
följa dem inom synhåll över havet; då skulle de bli
skrämda och kanske sticka av åt annat håll. Men en stund före
dagningen skola vi komma härifrån utan buller; även de
bästa skeppsvakter sova då. Jag har sörjt över att du
lämnade mig, Halvdan, men kanske det var det bästa som
skedde, och detta ser ut att bli till stor lycka för oss båda.
Så sade jag då och visste ej bättre. Men ingen Gud är
känd som tycker om att höra människor prisa sin lycka
i förtid.
Jag frågade honom om kvinnan som lockat honom. Han
svarade att skattmästaren tröttnat på henne och låtit spärra
in henne i kloster, emedan hon fått för vana att slå igen
när han agade henne; — och när jag själv fann, sade
Halvdan, att hon även förlustade sig med andra unga män,
tröttnade också jag.
Detta fann jag vara gott, och jag lovade honom långt
bättre kvinnor när vi väl nått hem med guldet.
Vi lyfte ankar, när stunden kom, och svängde ut i
strömfåran, med indragna åror och roddarna sovande
vid sina bänkar, och gledo åstad nedför floden utan att
ett anrop blev hört. När skeppsfolk och bågskyttar
vaknat, lät jag giva dem bättre föda än vanligt och
rikligare dryck; och jag lät dem veta att vi hade att jaga
tjuvar som flytt med kejsarens byte. Men mera än så sade
jag dem ej. Jag ämnade ej bete mig ärelöst och stjäla skepp
och folk från kejsaren, utan ville endast taga dem till
låns tills jag fått mitt ärende uträttat. Därtill fann jag
mig ha rätt, ty han var mig skyldig ett års sold.
Vi kommo ut ur floden och seglade över havet i
ovisshet; men när vi funnit Dnjeprs mynning, sågo vi fiskare
där och fingo veta att ett av kejsarens röda skepp
förliden dag gått uppför floden. Mitt skepp var mindre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
