Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - III. Berättelsen om bulgarguldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har hans befallning att ej återvända utan skattmästarens
huvud. Därför måste vi nu göra det som är bäst. Jag och
min son skola nu draga uppåt floden för att leta efter
skattmästaren ända till Kiev; och tvenne av dina män, som
äro villiga, skola gå med oss. Men du med de andra skall
nu återvända till vårt skepp med skatten och säga
styrmannen att segla till Miklagård. Sedan få vi andra taga oss
hem som vi kunna, när vårt ärende är färdigt.
Så sade jag; och Abchar nickade och kände på säckarnas
tyngd. Han talade med sina män, och tvenne kazarer voro
villiga att gå med oss. Abchar och de andra bröto nu upp
med silversäckarna, och jag var nöjd med att allt gått väl
så långt. De båda bågskyttarna behöll jag för att ha dem
till hjälp när vi drogo uppför floden för att finna en båt.
Ty rövare kunde väntas där, och kanske också
skattmästaren när han fått sansa sig. Jag trodde honom alltjämt vara
stadd på flykt, men däri trodde jag fel.
Vi voro trötta, och denna natt höll jag först själv vakt,
därpå satte jag den ene av kazarerna till det; men han må
ha somnat, för att olyckan skulle ske. Ty denna natt, när
vi alla sovo invid skattmästarens skepp, kom denne över
oss samman med sin fader och fyra män som han hade
kvar. Jag vaknade vid rasslet av sten, när någon snavade,
och kom på fötter med svärdet redo. Två män sprungo
emot mig; men i månskenet såg jag skattmästaren fälla
den ene av kazarerna och ränna fram mot Halvdan med
svärdet lyftat. Halvdan må ha sovit tungt och hann
knappt få fram sitt svärd; och mitt liv skulle jag skänkt,
och allt guldet, om jag kunnat nå fram i tid. De män jag
hade emot mig föllo döda utan att jag tänkte på det; men
där låg redan Halvdan dödshuggen när jag nådde
skattmästaren. Jag högg med båda händer, och det var mitt
sista hugg och mitt bästa. Det skar genom hjälm och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
