- Project Runeberg -  Röde Orm / 2. Hemma och i österled /
230

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - V. Hur de seglade till gutarnas Vi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hunnit göra. Det hade tagit lång tid för Rapp innan han
hittat liket.

Åsa hade lagt sig till sängs av detta och ville helst dö.
Orm satte sig bredvid henne och tröstade henne så gott
han kunde. Vem som helst skulle vantrivas med livet som
hade det så ställt som Are, sade han; och det vore föga
märkligt att han längtat till Gud från sitt elände, nu
sedan han fått sitt ärende med guldet uträttat.

— Av Gud får han nu tillbaka sin syn och sin hand
och sin tunga, det skall du betänka; och vill det sig väl
har han också mött sin son där. Detta är ingen ringa
vinning, och varje klok man skulle gjort som han.

Åsa höll med om detta men fann likväl sådan sorg svår
att uthärda, och det tog tre dagar innan hon var på
fötter igen. De begrovo Are invid kyrkan, närmast det
ställe där fader Willibald jordat de båda heliga
männens huvuden som Östen i Öre huggit av. Åsa valde sin
plats närmast intill Are: det skulle inte dröja länge, trodde
hon.

Toke red nu hem till sitt för att ordna för resan, och
före midsommar voro både han och Olof Sommarfågel
tillbaka på Gröning med goda män i följe. Olof hade haft
mycket att bestyra; sina båda kvinnor hade han nu givit
rikligt vederlag och drivit bort från gården, ehuru den
ena varit ovillig och strävat hårt emot. Därför funnes nu
intet hinder för hans hederliga gifte med Ludmilla, och
han kom åter fram med sin önskan att detta måtte ske nu.
Men Orm blev vid vad han sagt och fann det bakvänt att
tänka på bröllop före resan.

— Hon är ju fästad åt dig, sade han, och därmed får
du ge dig till tåls. En nygift man duger dåligt på
långfärd. Vi ha en gång gjort upp vårt köp, och därvid skall
det bli. Först hämta vi guldet, och när det är gjort får

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/2/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free