Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - V. Hur de seglade till gutarnas Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig ned tätt intill där de stodo; han var sömnig och sade
inte mycket. Men efter en stund mumlade han, att han
knappt visste om det som tyngde honom var sjösjuka eller
älskogssjuka, och han ville veta om skeppet skulle lägga
i land över natten. Orm och Toke voro ense om att detta
skulle vara oklokt, om vinden hölle i och himlen förbleve
klar.
— De ovana männen skulle bli bortskämda av sådant,
sade Toke, och mer än en skulle försvinna under natten.
Ty de skulle då lätt leta sig hem igen glada att ha sluppit
bort från detta. Men när vi nå Gotland äro de redan
bättre, och där kunna de få pröva fast mark igen.
Olof Sommarfågel suckade och sade ingenting.
— Därmed spara vi också mycken föda, sade Orm, som
de skulle sätta i sig i land och sedan spy ut till ingen
nytta.
I detta hade han rätt; ty den goda vinden förblev
stadig, och under seglingen till Gotland kunde knappt
hälften av männen göra skäl för sig vid måltiderna. Svarthöfde
repade sig hastigt och Ulf Glade hade aldrig känt något
av sjukan; och för dem var det en stor glädje att med
berömmande ord gnaga sin föda, åskådade av bleka män utan
matlust. Men så snart de nått lugnare vatten invid
Gotland började de sjuka taga skadan igen, så att Orm tyckte
sig aldrig ha sett värre ätande.
— Men det må vara dem unnat, sade han, och nu ha
de kanske börjat vänja sig så smått.
I hamnen vid gutarnas Vi lågo så många skepp att Orm
först var tveksam om han skulle våga sig in. Men
drakhuvudet togs ned, och fridssköld sattes upp, och de rodde
in utan att bli störda. Staden var ansenlig och full av
sjömän och rika handelsmän; och för Orms män fanns där
mycket att begapa, sedan de väl kommit i land. Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
